Årstafrun 17 februari 1799

Hela natten var stormen så stark att man derföre eij kunde sofva. Ännu uti morgonstunden hördes klockorna för eldsvådan klämta. Vi städade ännu i rummen och sedan bödo hit Herskapet från Holmen dem Stenius måste skjutsa hit och hädan. De sade sig aldrig sett värre storm och köld. Våra rum omtycktes och voro här efter vanligheten till klockan slog 12.
Jag drömde om min Salig Son Adolph Fredrich.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0