11 januari 1799
Fredag. Vackert och lindrigt väder. Jag började att stryka min tryckta klädning, då secret: Schantz hitkom, att berätta det en bonde som skulle föra timmer till Honom varit så olycklig, att dess Häst nära Skarpneck, på ett plogland, brutit af sig benet; hvarföre Han, Schantzen, tyckte det var passande att slakta Hästen, och önskade det vi ville vara närvarande. Min man tyckte sig eij hafva tilfälle, att i dag fara bort, men just då vi ärnade spisa middag, hitkom fru Schoerbing, som berättade, det hennes man furit dit, hvarföre résolverades, att ock vi, samt hon furo efter. Vår Son for genast till Herr Vesterstråle och anmodade honom att göra sälskap, de kommo genast efter oss, men sjelvfa slakten var då redan förbi, uti en samling af Stockholms Herrars närvaro, till antalet med oss 2 fruntimmer 16 personer och en hop drängar samt Slagtaren Tybeck gingo då allesammans uti ett brygghus där hästen aftogs och uti fyra delar högs samt ordenteligt uphängdes, Hästen var ovanligt fet och, just som ett späck öfverdragen. Alla assisterade, åtminstone hölt Ljusen för de arbetande, hvarefter gjordes penninge sammanskott, deraf Bonden som rått om Hästen skulle få 11 ricksdaler. Slagtaren fick genast 2 ricksdaler och 10 ricksdaler var början till en Guldmedaille som Tybeck framdeles ska få. Fru Vesterstråle och Assessor Möller hade emedlertid varit här. Vesterstråle och Min Son furo förut hem och sedan med dem furo till Staden.
Kommentarer
Trackback
